Direktlänk till inlägg 24 juli 2012

blandade känslor

Av Therese Olsson - 24 juli 2012 23:59

ja,,,jag vet inte vad jag ska säga om denna veckan som gick....

Vi var ju i Göteborg på minisemester och allt var hur bra som helst.

Jag märkte inte av min hälta lika mycket även om den fanns där o den bedövande känslan är ju hela tiden befintlig men jag säger då det....att få ett ryggplask från en linbana på 8 meters höjd tog minsann luften ur mig.

O inga badvakter reagerade ens när jag knappt kunde komma upp till ytan o väl uppe kunde jag inte andas. På stapplande ben gick jag iväg, bort från badområdet och grät. Efter mig kom Jonas rädd o ledsen men jag försökte trösta honom o säga jag bara behövde några minuter för det gjorde så ont.

En kvart senare började det åska o jag fick beordra Jonas ner från den högsta kanan o vi skulle byta om.

Då upptäcker jag stora o många blåsor på ryggen, aj vad det sved!

Som värsta solbrännan!

Vi kollade på pirat showen strax innan stängningsdags sen åkte vi "hem" till hoteller i Skara.

Det var ett lyxigt hotell o vi åt middag på hotellet så slapp vi leta restaurang där vid 21-tiden.


Fredagen åkte vi tillbaka till Götet o sov ytterligare en natt där innan vi skulle hem på lördagen.

Fabian hade varit gnällig det mesta av tiden jag var borta o jag tror bestämt han visst vet skillnad när mamma inte är hemma =)

mammas lilla gullunge =)

visst duger pappa men mamma e bäst ;)


Lördagen kom o vi skulle hemåt mot Skåneland igen =)

Vi stannade till vid ett slott o vi köpte deras lokala grönsaker, saft o sylt o gissa vad förvånad jag blev när det fanns en låda med pengar, en miniräknare o en skylt att man skulle räkna ihop vad man blev skyldig o betala i kassan o själv ta bytespengar!

Finns det sådana godtrogna människor i dagens Sverige???

Jag undrar jag hmmmm

ja ja jag räknade ihop vad jag blev skyldig o packade mina varor o vi åkte vidare.

Så hittade vi ett äventyrsland längs vägen som vi gick till o de hade så man kunde bada o klappa minihästar o deras föl.

I Falkenberg stannade vi för att äta.

Vi hittade en thai restaurang som hade himla god mat!

kan verkligen rekommendera denna till er! Finns nog bara en i centrum.

Vi hittade såna där fornlämningar, resta stenar o det kändes uverkligt att gå på dessa GRAVAR himla läskigt även om de är borta sedan länge.

Jag har sån himla respekt för döda o deras sista viloplats.

Hemma 21:30 helt slut o alla sov i bilen så jag fick problem att väcka alla o få hjälp med packningen.


Ala duschade o lade sig, alla utom jag (som vanligt).

Jag loggade in på facebook o det första jag läste var att älskade lilla danska Nanna åkt in ytterligare en gång till sjukhuset med infektion och denna gången klarade inte hennes lilla kropp det så hon dog i sin mors armar i torsdags.....

Jag kan inte föreställa mig hur familjen har det men jag hoppas Nanna slipper lida mer nu o att hon är där uppe bland molnen o leker med mina barn....de som inte klarade sig; samt alla andra barn i världen som lämnat oss för tidigt.

Nu är det tisdag, ja eller tidig onsdag o jag har sedan natten till söndag inte riktigt vetat hur jag ska känna. En del av mig är jätteledsen över att Nanna, 3 å,r inte klarade sig o det gör att rädslan att en dag ska det vara Fabians tur o det skrämmer skiten ur mig!

En annan del av mig är glad vi har Fabian någorlunda frisk o vi är alla hemma o njuter semestern o jag får sova o rida o vara med en pigg o glad familj.

Hur ska jag känna?

Hur känner jag?

jag är jätte ledsen o väldigt rädd. Att ha mist Nanna får en bara att minnas att döden lurar runt varje hörn.

Habiliteringen pratade med oss tidigare om att sätta Fabian på dagis....nu e jag tvärsäker på att jag inte vill det.

Med tanke på att Jonas var sjuk hela tiden som liten o hade den ena förkylningen, öron o ögoninflammationen efter den andra o åkte en gång på lunginflammation så vill jag absolut INTE ha Fabian i dagis med tanke på smittorisken!

Sen behöver han ju vara med andra barn o då hoppas jag kompisar o deras barn kan hjälpa till.

Är det någon som läser detta som kan ge ett inputt om vad ni hade gjort?

Minsta feber höjer glycinhalten hos Fabian o han krampar som en galning.

Vid hög glycinhalt lagras detta i hjärnan o det sker mer hjärnvävnadsdöd.

Hade ni riskerat ert barns hälsa o liv för att ni skulle få avlastning och ert barn skulle få "leka" med andra barn?


 
 
Carina

Carina

25 juli 2012 10:42

Så härlig minisemester ni haft förutom ryggplasket då.. skönt för er att komma iväg och komma hemmifrån och få miljöombyte.

Mattias var ofta sjuk dom 3 första åren, och jag hade samma tankar som dig angående dagis. Det finns ju dagmammor som alternativ. Hur som helst så när Mattias var tre år så bestämde vi oss för att testa dagis ändå, och hör och häpna..!! Han som skulle vara mest sjuk var det barnet som var minst sjuk av alla barnen. Det är så olika från person till person. Men när Mattias fick en infektion så blev det inte roligt men han fixade det och idag är han nästan aldrig sjuk längre, sist hade han tillsammans med övriga familjen magsjuka men det gick bra. Desto äldre han blivit desto bättre klarar han av att bemästra infektionerna. Men vi kallar honon för "järnmannen" för han är aldrig sjuk...!! Hoppas ni finner en bra lösning åt Fabian för han måste få träffa jämngamla, det är bra för hans utveckling..!!

Kram Carina

http://www.vimsig.net

Therese Olsson

26 juli 2012 19:11

du carina.
gav ni någonsin mattias de mediciner som bensoat o fenemal?
hur var hans kramper?
vilken grad hade han från början?
de sa fabian har den svåra varianten.

 
Ingen bild

Carina

27 juli 2012 19:02

Mattias har inte haft så svåra kramper som du beskriver Fabians. Mattias fick konstiga och okontrollerade "ryckningar" när han fick feber/infektion i kroppen, han har bara krampat ordentligt ett par gånger när han var liten. Han fick fenemal ett tag men vi slutade med det efter några månader då det inte hjälpte när han fick feber. Bensoat har han aldrig fått. Mattias blev diagnoserad när han var 1,5 år gammal, då hade han varit på utredning i ett år. Dom första 7 månaderna gick vi runt och trodde att han var helt frisk ända tills han fick magsjukan första gången och allt konstigt började.
Vi fick oxå höra en massa saker om Mattias och hans sjukdom när han var liten, det gjorde ont att höra men inget av det som dom har sagt har stämt med Mattias snarare tvärt om. Mattias har den mildare varianten.

Therese Olsson

29 juli 2012 12:18

Innebär den milda varianten att barnen inte insjuknar förrän senare?
Vad e det mer som skiljer de barnen från de grövsta?
Det finns även en mellankategori men hur är de barnen då?
Vill så gärna veta för vägrar tro Fabian är den allvarligaste längre. Snarare i mitten i så fall.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Therese Olsson - 21 september 2014 16:00

ja du herre gud! jag betalar hellre o får den förstklassiga vården som de har i USA än att få denna usla arbetskygga personalen med sina sura miner. Vi fick vård till Fabian i Bostons childrens Hospital 2013 o då åkte vi in med rester av en lunginfla...

Av Therese Olsson - 20 september 2014 01:36

Många månader sedan sist. Det får man vara glad för men ack vad trist det är. Inte åker vi till sjukan för skoj skull men man skulle kunna tro det är vad vi gör när man hör läkarna prata med oss. Förkylning heter det, ja visst, men han får inte...

Av Therese Olsson - 30 augusti 2013 08:15

Angelica Nyxdotter skrev detta på facebook och jag kan inte mer än hålla med men hennes fokus ligger på att det skulle vara invandrarnas fel. Så är ju inte fallet utan det blir som det är för pappa staten inte har slagit nävarna i bordet o gjort ...

Av Therese Olsson - 28 augusti 2013 23:23

Jaha man tar test på Fabian 9/8 har tidigare fått svar senast 3 dagar efter.... fick jaga provsvar den 22 fick vi svar på 2 av 4 tester, ett väntar vi FORTFRANDE på    Glycinet är fortfarande för högt så måste öka Natriumbensoatet ytterligare. ...

Av Therese Olsson - 22 augusti 2013 05:11

Jaha, då var ännu en vecka avklarad. Assistent nummer två klarade dessa tre dagar med bravur. hatten av för hennes lugn    Fabian somnade truggt i hennes famn o hon fick med honom att prata tillbaka till henne    assistent nummer tre var sjuk d...

Ovido - Quiz & Flashcards