ja du herre gud! jag betalar hellre o får den förstklassiga vården som de har i USA än att få denna usla arbetskygga personalen med sina sura miner. Vi fick vård till Fabian i Bostons childrens Hospital 2013 o då åkte vi in med rester av en lunginflammation (förkylning) o kramper varje minut som inte gick att bryta med någon utav våra tre mediciner. Innan jag hann skriva in Fabian hade de redan hämtat honom o pappa så när jag var klar några minuter senare hade de redan undersökt honom i första steget o de var på väg att rulla in honom i ett akutrum. Vi var aldrig ensamma med Fabian en sekund. Det var alltid personal hos honom och sköterskan sa till läkaren vad han ska skulle hämta för att hon skulle kunna ta prover på Fabian. De ville vi konverterade Fabians medicintider till deras tidzon o efter det behövde inte vi göra något alls. För första gången i Fabians korta liv kände vi att vi kunde träda tillbaka o bara vara oroliga föräldrar. De skötte allt! Jag kunde koncentrera mig på att bara vara Fabians mamma och min roll var att trösta. Deras var allt annat, de skötte både matning, blöjbyten och allt. De satt utanför och det var stora glaspartier in så de hela tiden såg honom o han var kopplad till maskiner. I Sverige blir man satt i ett litet rum utan att kunna titta ut. sen tar det timmar innan någon tittar till honom! o då är det besvärligt o VI måste fråga om de kan göra dittan o dattan. Alltså får VI agera detektiver o läkare! det är fan inte rätt! Inte nog med att Bostons Boston Children's Hospital gjorde den akuta biten, de fixade även in läkare av olika sort tex en urolog, en från neurologen och en från infektion. alla kom samtidigt o samarbetade. Här kan man vänta på den där läkaren som dessutom jobbar på akuten! (men kan inte ett skit) sen måste denne gå fråga bakjouren innan hen gör något! kan inte en läkare ta egna beslut??? då har man inte på detta yrket att göra!